Čieža álkes vuogi luohkkálanjas – doarjjan ohppiide geain leat giellaváttut

Oahppit geain leat giellaváttut, dárbbašit árra doarjaga go giellaváttut fuomášuvvojit. Jus galgá veahkehit sin buoremus lági mielde, de lea dehálaš ahte veahkki lea individuálalaččat heivehuvvon juohkehačča dárbbuide.

Oahpaheaddjit sáhttet luohkkálanjas dahkat máŋga álkes heiveheami mat dorjot ohppiid geain leat giellaváttut – ja mat seammás leat ávkin buot ohppiide. Mánát geain leat giellaváttut, dárbbašit systemáhtalaš doarjaga ipmirdit doahpagiid ja háhkat máhtu. Gielladoaimmat ja doababargu lea ávkkálaš olles ohppiidjovkui.

Maid don oahpaheaddjin sáhtát dahkat luohkkálanjas

  1. Geavat govaid, praktihkalaš ovdamearkkaid, filmmažiid, sátnegovaid, ivnniid, symbolavuogádagaid, jurddakárttaid ja illustrašuvnnaid doarjjan ohppiid ipmárdussii fáttás, ja maiddái doabaoahppamis. Oahppit geain leat giellaváttut, fertejit geavahit sihke oainnu, gulu ja lohkandáidduid oahppat ođđa doahpagiid. Visuála doarjja lea mielde lasiheame ipmárdusa das mii oahpahuvvo luohkkálanjas.
  2. Veahket ohppiid ohcat duogášdieđuid mat sis leat fáttáid birra mat gieđahallojuvvojit luohkkálanjas. Dát lasiha ipmárdusa ja addá ohppiide “mentála fakkiid” masa sáhttet heŋget ođđa oahppoávdnasiid. Fuomáš makkár ovdamáhttu sáhttá leat ávkin vai ipmirda nu ollu go vejolaš dan oahppoávdnasis mii ovdanbuktojuvvo. DHO-skovvi (dieđán, háliidan diehtit, oahppan, dárogillii oaniduvvon VØL) sáhttá leat praktihkalaš vuohki aktiveret ovdamáhtu.
  3. Ollu geardduheamit leat dárbbašlaččat vai oahppit geain leat giellaváttut, nagodit háhkat oahppoávdnasiid (nugo doahpagiid ja gielalaš ovdanbuktimiid) sihkkaris ja vuđolaš vugiin. Geardduheamit sáhttet dahkkot iešguđet ládje ja geavahettiin máŋga áiccu.
  4. Oahppit geain leat giellaváttut, ávkkástallet struktuvrra ja einnostahttivuođa skuvlabeaivvis. Don sáhtát veahkehit sin go dus ovdamearkka dihte lea čielga láidehus juohke oahppodiibmui, mas čilget mii dáhpáhuvvá oahppodiimmus, ja mii boahtá maŋŋel. Visuála beaiveplánat main leat fágat ja bottut rivttes ortnegis, ja mat leat oidnosis luohkkálanjas, sáhttet leat ávkin buot ohppiide.
  5. Ohppiin geat eai máhte lohkat, ferte leat beaiveplána mas leat govat mat govvidit beaivvi dáhpáhusaid. Lea dehálaš váldit buori áiggi čilget ohppiide geain leat giellaváttut. Sii dárbbašit dávjá ahte don humat njoazibut, muhto ain lunddolaš leavttus. Váldde áiggi dárkkistit leat go oahppit ipmirdan dan maid leat čilgen, go jearat čuovvolangažaldagaid ja humadat singuin. Oahppit geain leat giellaváttut, sáhttet maid dárbbašit geavahit guhkit áiggi buktit iežaset vástádusaid sihke njálmmálaš ja čálalaš bargguide. Atte sidjiide dan áiggi maid sii dárbbašit vástidit.
  6. Lea dehálaš leat dihtomielalaš gielladássái go humadat ohppiiguin geain leat giellaváttut. Giella galgá leat álki, muhto ii mánnálaš, ja galgá leat heivehuvvon oahppi ahkái. Jurddaš unnimus oktasaš oasi: Man álkit sáhtán čilget juoidá, nu ahte in masse váldosisdoalu das maid háliidan dadjat?
  7. Doahpagat hábmejuvvojit áiggi mielde, ja sánit ožžot loahpalaš mearkkašumi dan konteavsttas mas dat geavahuvvojit. Mađi eanet ja eanet máŋggabealat ovdamearkkaid don geavahat, dađi buorebut oahppit nagodit ipmirdit sáni. Visuála doarjja lea juo namuhuvvon, muhto muhtun doahpagiid sáhttá maid ovdanbuktit praktihkalaš vugiin. Lea dehálaš čilget doahpagiid mearkkašumi dainna lágiin ahte čájeha ovdamearkkaid sáni geavaheamis.
Kvinne taster på mobil

Usikker på noe?

Statpeds spør oss-tjeneste er et lavterskeltilbud for deg som trenger råd om spesialpedagogikk. Vi snakker mest med folk i PP-tjenesten, men barnehager, skoler og andre kan også ta kontakt. Er du foresatt og lurer på hvordan støttesystemet fungerer, hjelper vi deg gjerne.