Spella nanni oahppij morfologijjalasj diedulasjvuodav gå vuoset gåktu verba rievddi gå såjåduvvi ájge, lågo ja persåvnå gáktuj. Ulmme l nannit grammatihkalasj dádjadusáv ja sæmmi båttå åvdedit báhkoboanndudagáv ja låhkåmdádjadusáv. Sjiebmá l nåvkå sáme institusjåvnåjda (rája e-påstav @spesialpedagog.no gå institusjåvnnåj diŋŋgu). Jahkásasj lisænssagålo portála adnuj. Sáme sierrapedagogalasj doarjja (SEAD) ja Info Vest Forlag, 2026.

Oahppijn gejn li giellavátto, duola degu giellavátto ma åvddånibmáj guosski (DLD), låhkåm- ja tjállemvátto, dárbahi álu eksplisihtta bargov grammatihkajn. Makkir grammatihkalasj vige l oahppijn gejn la DLD rievddá giela milta majt ságasti. Báhkomæjsstár spelajn máhtá dåssju spellat nuorttasábmáj, julevsábmáj ja oarjjelsábmáj. Spelav la vejulasj spellat ålles klássajn, smávva juohkusijn jali aktu allasit. Låhpan bessi oahppe vuojnnet galla vásstádusá li duolla. Åhpadiddjen la máhttelis oadtjot dárkkelis diedojt oahppe åvddånahttema ja båhtusij birra.

Sámegielan li kásusa ma gåvvidi kompleksa grammatihkalasj funksjåvnåjt gielan. Sámegielan såjåduvvi verba ájge, lågo, persåvnå ja modusa milta. Ájnas la åhpadiddje åhpat gåktu verbajt såjådit åvddål oahppe spellagåhti. Speladijn vuojnni oahppe man guhkás li jåvsådam spelan. Åhpadiddjen la máhttelis oadtjot dárkkelis diedojt oahppe åvddånahttema ja båhtusij birra. Máhttelis la tjadádit gæhttjalimijt åvddål gå oahppe spellagåhti, ja maŋŋela gå li spellam.